Ljummen sallad med sötpotatis, vanlig potatis och pumpa

Denna veckan har jag faktiskt kyckats att planera maten lite och då sluppit leva på pytt i panna, köttfärssås och spaghetti och korv i olika varianter. Istället blev det Morbergs lasagne, kokosgryta med blandade bönor, riswok med ägg och cashewnötter, fläsk med löksås och så en ljummen sötpotatissallad med sidfläsk. Jag köpte bara en sötpotatis och hade istället i min lila potatis och pumpa. Det blev kanongott. Salladen går att variera i det oändliga beroende på vad du har hemma eller i landet. Här nedan är vad jag hade i.


Ingredienser:

Sötpotatis
Vanlig potatis av en lila sort
Pumpa
Vitlök
Ingefära
Färsk mangold
Finhackad grönkål
Granatäpple
Fetaost
Solroskärnor
Sidfläsk

Sås:

Vit balsamvinäger
Olivolja
Honung

Gör så här:

Skala och tärna potatisarna och pumporna i lagom bitar. Lägg i en djup plåt med riven färsk ingefära, pressad vitlök, olivolja, salt och peppar och baka i 225 grader.

Tärna sidfläsket och stek tills det blir knaprigt. Låt rinna av på hushållspapper.

Skölj och skär bladgrönsakerna i lagon bitar.

Pilla ut kärnorna från granatäpplet.

Blanda allt i en stor skål sedan och smula över fetaost och häll på lite solroskärnor.

Rosta

Är det inte det ena

Så är det det andra. Kålmalssäsongen verkar vara över och har ersatts av kållarver istället. Både gröna och svart/orangea invaderar grönkålen och krassen. Vådan av att ha väldigt mycket fjärilar tyvärr. Som tur är är det bara några som är hårt angripna och resten hoppas jag kunna rädda genom att klämma ihjäl de rackarna jag ser. 

Tomater och torkade plommon

Värmen som kortvarigt besökte oss satte verkligen fart på mognaden av tomaterna och jag och Walle skördade nog lite drygt ett kilo i morse. Får se om vi hinner äta upp alla annars får jag torka dem eller göra tomatsås och lagra i matkällaren. Morfar började göra i ordning matkällaren till mormor för längesedan men orkade inte riktigt hela vägen. Kanske inte så konstigt när man fyllt 90 år.  Torkat har jag däremot gjort med plommonen jag bytte till mig av en kollega. De blev faktiskt förvånansvärt goda men väldigt olika katrinplommonen man köper i affären. Mina är lite sega och syrliga men kommer nog vara riktigt smaskens i müslin till kvällsmaten. Ska se om jag kan byta till mig lite mer för det blev inte så mycket.

Ärtorna är nu skördade och istället ska jag testa lite olika vintersallater och rädisor. Om jag hinner så dem då. Men fröerna är beställda och levererade så det är bara sådden kvar. 🙂

Ärtfrossa

Då var det dags att börja riva ärtgången som nu börjat få bladmögel. Det var faktiskt mycket mer ärtor gömda bland bladen än vad jag trodde. Däremot var mängden bondbönor förvånansvärt dålig. Antagligen har ärtorna kvävt bönorna lite för mycket. Undrar bara när jag ska hinna sprita dem…

En monstersquash skördades med och några pumpor. Nu hoppas jag bara att det faktiskt går att lagra pumporna i matkällaren här nere för annars får vi äta pumpa tills vi blir runda och gulfärgade. Tur att de är små som mindre kanonkulor i alla fall och inte på 25kg som den pumpan jag och lillasyster lyckades få upp i gödselstacken när vi var små.

Honung

Igår var det dags att plocka ut några fler honungsstinna ramar ur en av mammas bikupor. Tyvärr visade det sig att det faktiskt inte var så mycket honung i som vi hade hoppats. Dessutom verkade drottningen ha tagit sig igenom gallret upp till de övre planen för där hittade vi plötsligt larvceller. Inte bra alls. Den här bikupan var dock ett av de nya samhällena mamma köpte i år och märkbart var också hur snälla de var. Det var bara några få minuter som det blev lite extra svettigt i dräkten när tusentals bin attackerade men de lugnade sig fort. Mammas gamla bisamhällen är rena mördarmaskinerna i jämförelse och där räcker det inte att gå några meter bort. Där gäller det springa fort och långt om du retar upp dem för mycket utan bidräkten på. Men de ger rejält med honung så då är de förlåtna. Kanske är det det som är grejen. Ilskna bin ger mycket honung? Nästa punkt på dagordningen nu i alla fall är att slunga honungen men det blir inte idag för jag plockade kantareller och lingon istället 🙂

Sista semesterdagen

Sex veckor har som vanligt gått alldeles för fort och jag krämade verkligen ut det sista ur denna dagen genom att ta en svamp- och bärtur med mamma efter att ha kört grästrimmer och rensat ogräs. Fyra liter kantareller och en liter lingon blev resultatet. Tidigare idag körde jag och den käre maken gemensam röjning medan min mamma passade Walle. Drygt 1,5h med den nya grästrimmern i särdeles svår terräng var rätt mastigt och jag känner mig aningens ledbruten nu. Maken klagade över detsamma efter 2h med röjsågen. Men det gick knappt att ta sig fram runt dammarna för allt gräs och hallonbuskar och det var verkligen dags att röja i det skogspartiet maken gick i. Dessutom var det ju kanonväder så det gjorde att det hela blev en mycket bra dag 🙂

Porlande blåbärsdricka

Kanske någon av mina norrländska vänner har druckit den här jästa lite lätt bubbliga blåbärsdrickan? Den var faktiskt förvånansvärt god så därför tänkte jag testa att göra 2l till. Den här gången ska jag hålla bättre koll dock för den första flaskan fick jäsa i nästan 4 veckor istället för två. Lite kantareller blev det på turen med. De växer verkligen överallt nu. Walle passade på att testa klätterställningen idag med mellan några regnskurar. Jag trodde faktiskt inte han skulle klara det för det var brett mellan stegen (som visst var från 1948 och inte 1918). Men han klättrade upp utan några som helst problem. Ner däremot gick inte så där ville han hoppa. Tur jag hann fånga honom. 

Receptet kommer från den excellenta boken ”Stora bärboken” av Ingmanson och Holmberg. Jag fick den visst för 20 år sedan så mitt bärintresse har funnits länge 🙂

1,5 dl blåbär
1,5 dl socker
Vatten

Lägg blåbär och socker i en ca 75cl stor flaska, gärna med vid hals och s k patentkork. Fyll flaskan med vatten och skaka tills sockret har löst sig. Sätt i korken och låt stå i ett soligt fönster i ca 14 dagar.
Obs! Tänk på att lufta flaskan ofta så att inte flaskan exploderar.
Först flyter bären, sedan sjunker de och när de flyter upp igen är drickan klar att silas och fyllas på flaska.

Lekplats

Det bor nog en liten Ernst i mig ändå för jag älskar att fixa till gammalt skräp till något fint och användbart. Idag har vi t.ex. byggt lite fler saker till Walles lekplats. Jag hittade en gammal algbevuxen grönaktig landgång(?) som jag tvättat, målat och klistrat på halkskydd på. Jag hade inte riktigt tillräckligt med tejp dock och den är inte gjord för utomhusbruk så den lär nog trilla av snart ändå. Men eftersom landgången ändå är räfflad så är det inte så lätt att halka. Undertill lade jag ett gammalt lecablock som jag hittade på samma ställe. Min käre make bygger på en klätterställning istället. I vedhuset hittade vi nämligen en gammal stege från 1918 som börjat ruttna på mitten och den tyckte jag skulle passa perfekt att gå armgång i. Sen tänkte jag att det ska ginnas lite olika höga och stora stubbar som man kan leka inte nudda mark. Hur vi ska förankra dem i marken så de inte välter kräver lite funderande med.  Så det ska till lite fler saker men det hinner vi nog inte idag. Dessutom började det precis att regna och det är dags att väcka Walle från hans middagslur så nu är det dags för rond nr. 2 här. 

Ha en härlig söndag!

Receptskatt funnen!

Vilken skatt jag hittade längst in i skafferiet här under en massa bråte. En hel låda full med mormors mors sparade recept från 1918-1970 ungefär. Mormors mor Anna hade ju café först i Norrköping och sedan på Danska vägen i Göteborg. Faktiskt inte särskilt långt ifrån vår lägenhet. Så det är en hel del komplicerade konditorrecept som jag inte alls förstår mig på, särskilt från boken ”Den praktiske konditorn-tillförlitlig handledning vid tillverkning av alla nu brukliga konditorivaror” från 1922. 

Men det finns också en hel del böcker från krigstiden om hur man lagar mat i svåra tider samt hur man sköter sin elspis. Dessutom finns det böcker från både föreningen för fiskpropaganda och föreningen för elektricitetens rationella användning. Kanske något att starta upp igen i föreningsväg, fast ordet propaganda har idag inte en särskilt positiv laddning. 🙂