Kakbaket som uteblev

För det var mycket roligare att tälja i en bit av det gamla äppelträdet. Det blåste ner under en av alla stormar som var förra året och något måste man ju göra med de fina bitarna. Tror det blir en bänk av några andra bitar sedan. Skulpturen är inte riktigt klar än men jag får ta resten en annan dag för nu måste händerna vila lite. Men visst ser det ut som en person som springer?

image

Annonser

Årets fröer 2016

Ok, så jag gick kanske lite väl bananas i år med fröerna och man kan nog minst sagt påstå att jag definitivt har blivit en odlingsnörd av värsta (eller bästa tycker ju jag) sort. Mina odlingsplaner har nu börjat anta smått episka proportioner och förutom dessa fröer har jag ju givetvis en drös över från förra året. Tomater t.ex. tog jag ju frö av de fyra sorterna jag hade och så en del ärtor såklart. Dessutom har jag kvar bruna bönor och vaxbönor. Var zucchinifröna har tagit vägen har jag dock ingen aning om. Häromdagen kom jag till och med på mig själv med att stoppa en liten clementinkärna i fickan eftersom jag har en halvhemlig dröm om att ha ett orangeri en dag. Där skall det ju givetvis finnas diverse citrusträd (jag har två stycken calamondinträd men frukterna är tyvärr oätliga), mitt stackars halvdöda olivträd, mitt lagerbladsträd och så lite annat smått och gott. Först blir det dock grönsaker i mängder hoppas jag. Jag har redan lyckats lokalisera ett gäng finfina stora plåtbaljor (och förhoppningsvis pallkragar) till salu på jobbet för en billig (25kr!) penning. Jag kanske får låna mammas släpkärra dock för att kunna frakta hem allt. Utöver odlingslådor kommer det även behövas kopiösa mängder jord och gödsel. Och sedan måste jag ju givetvis skaffa en massa sättpotatis och sättlök och be bonden plöja en extrarad där jag kan odla igen. Dock inte i leråkern utan där det är lite sandigare. Tur jag bara jobbar halvtid för det finns gott om jobb att göra med odlingarna 🙂

Fröerna nedan kommer för det mesta från Runåbergs fröer som vanligt men i år har jag även beställt några saker från Impecta. Jordmandeln ska bli väldigt spännande att testa. Det är tydligen en gammal kulturväxt som skulle smaka smaskigt rostad med honung.
Jordmandel
Grönkål-Dwarf green curled
Bocktörne/Gojibär-Shanghai express
Honungsfacelia
Vattenmelon-Sugar baby
Blomsterböna-Prizewinner
Bondböna-Solberga
Spritärt-Gråärt (Solberga)
Gurka-Miniature White
Majs-Double Standard
Vintersquash-Gold Nugget
Busktomat-Marmande VF
Rödkål-Red Express
Dill-Mammuth
Persilja-Gigante di Napoli
Mangold-Fordhook Giant
Morot-Early Nantes
Morot-Atomic Red
Morot-Yellowstone
Palsternacka-White Gem
Rädisa-Runåbergs Rädisor
Rödbeta-Chioggia (polkabeta)
Rödbet- Detroit Golden Beet
Salladslök-Idunn (flerårig norsk sort)
Kålrot-Lomonde
Dill-Tetra
Mangold-Rainbow Chard

Vinter

Min käre make var en riktig stadsråtta när vi först träffades. Han kunde varken skilja en gran från en tall, än mindre räkna upp namnet på några växter eller ens fåglar (annat än fiskmås men det kan nog alla göteborgare). Som tur är har det ändrats efter drygt 10 år med mig och nu vet han t.o.m. vad en talgoxe heter på latin (Parus major) och han har tagit motorsågskörkort!  Häromkvällen kom jag till och med på honom att stå och titta på stjärnorna från vardagsrumsfönstret på Gården och förundras över att man såg så många. Själv hade jag faktiskt glömt hur vi brukade traska ut hela familjen klara vinterkvällar och stå och titta efter sputnikar, stjärnfall och stjärnbilder. Nu letade vi raskt upp en app till hjälp för att se vad det var för olika stjärnor vi såg (den största som blinkade visade sig vara Sirius). Som vanligt var det med en klump i magen som vi packade bilen för att återigen på torsdagen bege oss hem till lägenheten i Göteborg igen. Vem vet hur länge snön ligger kvar nämligen och jag har inte hunnit prova mammas nya skidor än. Men jag hoppas att den finns kvar på måndag när vi återkommer  och att jag hinner ta en liten runda på gräsmattan medan det är ljust. Om inte annat så får jag väl sätta på mig pannlampan och ge mig ut en stund efter jobbet 🙂

 

 

Pulkaåkning

Det är banne mig inte lätt att fotografera ett barn som springer runt och ska peta på kameran så fort han ser den. Kameran är annars med till morföräldrarnas gård som vi lite tillfälligt bor på under den delen av veckan som jag jobbar. Det har ju dessutom snöat rätt mycket så så fort vi har varit ute så har vi skottat snö och jag har äntligen fått kört den lilla plogtraktorn. Den kära maken tyckte väl det var sådär att ploga medan jag tyckte det var jätteskoj. Han har ju kört den stora traktorgrävaren så en liten ”stadstraktor” smäller väl inte så högt. Walle verkar ha lite blandade känslor över fenomenet snö. Det är kul att vifta runt i nysnön när den yr omkring men det är jobbigt att gå i snön så då vill han helst bli buren. Att titta på mamma när hon skottar snö, snubblar och ramlar i snödrivor var däremot hur kul som helst och så fort han ser en snöskyffel nu så pekar han och piper uppfordrande. Titta på traktorn var kul med och nästa gång så får vi se till att han får åka med. Om han nu får plats för så liten är traktorn. Jag ammar fortfarande lite då och då men Walle äter nu mer och mer mat så jag trappar långsamt ner amningen. Jag hoppas slippa sluta abrupt på grund av migränen men det har gått relativt bra än så länge så då testar vi en vecka till. Nätterna spenderar Walle nu med sin pappa medan jag försöker lära mig att sova igen. Det går väl sådär och jag vaknar oftast upp var tredje timme ändå även fast inte Walle skriker. I natt var det dock särdeles stökigt för nu är vi tillbaks i lägenheten igen. Så varannan timme vrålade Walle tills jag strax efter kl 5 tassade in och lade mig bredvid honom så han lugnade sig. Tyvärr har jag haft migrän och huvudvärk sedan i tisdags eftermiddag så jag lyckades inte sova särskilt bra trots att han nu äntligen sov men förhoppningsvis släpper det snart.

Nytt år ny odlingssäsong

Medan snön sakta faller utanför fönstret här kan jag inte låta bli att börja fundera över hur och vad jag ska odla i år. Det gäller ju att vara ute i god tid om man vill få tag på några av de mest begärliga fröerna för de kan faktiskt ta slut. Den snälla bonden har i år tipsat om en bättre plats att odla potatis på som ligger mycket närmre och som han kan hjälpa oss att plöja upp. Leråkern funkade förvisso bra till bondbönorna och gråärtorna men nu tror jag vi testar att odla dem där vi har potatisen istället. De krävde ju enormt lite skötsel och jag rensade bara ogräs ett fåtal gånger för när de väl kommit upp ordentligt så är de så kraftiga att de sköter sig själva. Bonden tyckte dock vi var lite tokiga  som åt bondbönorna för han kallade dem för foderbönor istället och odlade ett par hektar av en liknande sort lite längre bort. Vi hittade faktiskt några av hans bönor bland våra vilket visade sig bero på att han slarvat med att rensa spridaren när han sådde rågvetet där. Jag tyckte väl att jag knappast kunnat slarvat bort bönorna så många meter bort när jag sådde även om det blåste rejält. Morötter blir det i år med och så lök såklart. Dessutom tänkte jag testa att odla grönkål och kanske någon mer kålsort. Vitkålen blev ju suveränt god trots att den mer såg ut som en schweizerost med alla snigelangreppen. Palsternacka funderar jag med på att testa, mammas blev supergod, och de små majskornen jag fick smakade gudomligt så där kanske jag gör ett nytt försök med. Först blir det dock att rita upp var och hur pallkragarna skall stå för i år behöver vi flytta de vi har pga lökmögel och dessutom utöka med några djupare. Eventuellt kunde jag få tag på några från jobbet men jag tror vi letar lite i brädgården här på gården först och spikar ihop några själva. Det blir ju väldigt mycket billigare och roligare.

De sista skälvande dagarna som föräldraledig

Nu är det inte många dagar kvar av föräldraledigheten för mig och på torsdag är det dags att börja på ett nytt jobb. Denna gång blir det som kemiingenjör på NEVS i Trollhättan. Ett vikariat på 6 månader förvisso men jag har en benägenhet att bita mig fast längre än så på vikariaten. Det gäller ju att göra sig oumbärlig och utöver de vanliga uppgifterna verkar att kunna hjälpa kollegorna med IT-problem vara något av ett vinnande koncept 🙂 Dock är det 1,5h pendling med ömsom buss, ömsom tåg från oss och även om tjänsten bara är på 50% så känns det lite jobbigt med pendlingen så vi hoppas kunna bo periodvis på morföräldrarnas gård som bara ligger 2 mil ifrån. Tyvärr fick inte maken godkänt på att vara föräldraledig 5 dagar i veckan utan han måste jobba en dag i veckan så det kommer ändå bli ett himla flängande. Han jobbar ju nämligen strax söder om Göteborg medan jag nu jobbar drygt 10 mil norrut. Puh!