Lagom till sitt 1-årskalas lärde sig Waldemar nu äntligen att gå. Veckan innan han själv började ta små stapplande steg var dock allt annat än angenäm. Stackaren var riktigt ur gängorna både dag som natt och jag med eftersom jag tyvärr var ensam med honom då min käre make var och gjorde en Iron Man i Kalmar (tiden blev 12.06!) Nu däremot är han mycket nöjdare och kan faktiskt gå riktigta långa sträckor själv, i alla fall om han får hålla i sin flugsmälla. häromdagen försökte han sig till och med på att springa lite i vardagsrummet men trillade omkull efter några steg. Dock verkade det ha gjort något för han bara tog sig upp igen och fortsatte vagga runt. Vi har däremot stört honom en del då vi beslöt oss för att försöka fasa ut nattamningen för tredje gången. Om han lägger sig med oss så går det ganska bra att somna själv i spjälsängen men om vi däremot försöker lägga honom tidigare så är det skrik och protestbajsning trots att vi tycker vi gör nästan allt samma. . Amningen var dock ännu svårare och vi har haft två riktiga kaosnätter då Walle vrålat ilsket i 2x1h mitt i natten, protestbajsat och kastat nappen åt fanders flera gånger om. Dock verkar han inte riktigt ha förstått än att han måste äta mer riktig mat på dagen utan har mest velat slörpa från mjölkbaren fram tills middagstid. Förutom när vi gett upp med trugandet av makaroner, omelett m.m. och gett honom risifrutti. Då minsann har han glatt satt i sig halva. Så eftersom han fortfarande ligger lite lågt med sin vikt har vi nu börjat med att ge lite risifrutti eller mannafrutti först och sen maten. Han har nämligen absolut inte tid att sitta still och glömmer lätt av att han skall äta. Men förhoppningsvis blir det bättre när det lugnat sig lite med det nattliga kaoset. Babypottningen går det väl sådär med får erkännas. Vi tappade bort det totalt där ett tag och har nu försökt återinföra det igen men bajsningarna missar vi oftast. Kissar i pottan gör han dock ibland om man sätter honom där direkt när han har vaknat eller ätit. Han har i alla fall inget emot (oftast) att sitta där så bara det är ett framsteg jämfört med många andra barn som aldrig suttit där och istället har pottan som hatt. Nu under värmeböljan har det blivit en del plask och bad i både poolen på altanen på gården och i sjöar och hav och det är något av det roligaste Waldemar vet (förutom att åka rutschkana och gunga då). Men som tur är är bollhavet hemma inte fy skam det heller och han vaggar nu fram till det och dyker i med huvudet först.
Kristin på Källegren 