Etikettarkiv: Travel

Kina del 2

Under den andra delen av vår Kinaresa befann vi oss i södra Kina. Ett, i mitt tyckte, betydligt trevligare ställe än det ökenlika landskapet kring Tianjin. Här var det grönt, varmt och bergigt och folk odlade både bananer och majs utanför de små byarna. På sommaren blir det dock lätt uppåt en 40-grader och enormt fuktigt så då kan jag tänka mig att det inte är lika trevligt. Men nu var det alldeles perfekt med drygt 20 grader och mestadels mulet. Det var nog inte så vanligt med västerlänningar i den här byn (endast ca 500 000 invånare) för jag väckte en del uppståndelse när jag gick runt i, det förvånansvärt dyra, shoppingcentret intill hotellet en kväll. I en av butikerna fick de tre unga butiksbiträden fullkomligt fnatt och babblade som attan på kinesiska till mig och varandra. Jag lyckades i alla fall snappa upp att de undrade om jag var amerikanska och jag tror att jag tillslut lyckades att få fram att jag var svenska, fast på kinesiska. Därefter utbröt ett fullständigt fnisskaos igen och en av dem började ropa ”Beautiful lady. I love you”! och följa efter mig. Jag avvek ganska fort därefter kan väl tilläggas och köpte inget. I en annan lite lugnare butik provade jag, och sedermera köpte, en klänning och där började alla i butiken att fotografera mig när jag klev ut ur provrummet med klänningen på ganska svettig (det var 26 grader inne) och illaluktande efter en 9h resa från Beijing. Aningens stressande för en introvert svensk men en intressant upplevelse minst sagt. Men har man bara en chans och en timme till lite utforskande och shopping så får man ju ta den även om det innebär att man inte hinner duscha före. Tyvärr såg vi nämligen inte så mycket annat än det som var längs vägen mellan hotellet, som var ett superlyxhotell för ca 500kr/natt med helt enorma rum, och fabriken men så är det med tjänsteresor. Men kanske kommer jag tillbaks en annan gång och då ska jag se om jag kan få lite hjälp från den utmärkta tolken som vi hade på den här delen av resan. Det skulle ju faktiskt göra ganska mycket saker enklare om man förstod vad folk sade och det hade ju varit roligt att veta vad det var man åt någon gång (mer än vilken typ av kött det var då för så mycket kunde jag förstå) 🙂

Annonser

Kina del 1

Nu har jag börjat smälta Kinaresan och äntligen hunnit gå igenom mina foton. Det blev inte så värst många eftersom det trots allt var en tjänsteresa och vi befann oss mestadels i industriområden och fabriker där det inte var så lämpligt att fotografera. Men på min födelsedag så tog vi oss i alla fall in till centrala Tianjin med tunnelbanan och promenerade runt lite. Det är lite svårt som svensk att greppa storleken på de kinesiska städerna och allting tar oerhört mycket längre tid än vad man är van vid. Tianjin t.ex har 12,5 miljoner invånare och är en jättestad som ligger ganska nära Beijing så att ta sig från hotellet till centrum tog drygt en timme med tunnelbanan. Industriområdet som vi befann oss i höll på att byggas än och var i stort sett folktomt, med kinesiska mått mätt, fast det var ungefär 1 miljon som bodde där. Det var en hiskelig tur att jag hade lärt mig lite mandarin för det var väldigt få som pratade engelska så att beställa mat t.ex var ett äventyr varje kväll. Jag hade även laddat ner Google translate som fungerade relativt väl och funktionen att fota och översätta räddade mig stundtals från att äta allt för kryddstarka saker. Mina kollegor var något misstänksamma mot den kinesiska maten och höll sig mest till den irländska puben som jag hårdnackat vägrade att befatta mig med. Tur var väl det för vi som vågade oss iväg hittade jättebra restauranger och slapp dessutom magproblemen som en del av kollegorna drabbades av.

People around the world

Since I’m a bit shy when it comes to taking pictures of people I usually photograph them when they’re not looking. This also makes the people on the pictures a lot more naturally looking instead of the normal fake smiles. Of course when the person spots me, and they usually do, I smile and try to see if they look offended or scared. So far people seem to be generally happy that someone wants a picture of them so no angry faces yet 🙂 And on the rare occasions when I’ve taken pictures of children I have talked to the parents afterwards and sent them the pictures. If someone want to read more about the Swedish legislation and what’s allowed to photograph and to publish please visit SFF, the Association of Swedish Professional Photographers. So here’s some of my pictures of people around the world 🙂

http://www.sfoto.se/tio-fragor-om-lag-och-ratt