Det gäller att sprida sina risker

Jag är glad att vi lyckades gräva upp ett nytt odlingsområde på gräsmattan för just nu är det där det växer som bäst. Där är det nämligen väldigt nära vårt sumphål så det är fuktigare där än någon annanstans. Pallkragarna är tyvärr svåra att hålla fuktiga och dessutom har sniglarna hittat dit så det lilla som kommer upp verkar snabbt bli uppätet eller torka bort. Men i gräsmattan kommer morötter, palsternacka och mangold upp fint. 

För att försöka rädda potatisen undan torkan något har jag slängt på allsköns täckmaterial. Jag hoppas det hjälper för där har jag ingen möjlighet att vattna. Även där satsar jag på att sprida riskerna och har ett flertal olika sorters potatis så förhoppningsvis blir någon bra skörd på. 

Sedan lyckades jag pinsamt nog antagligen missta solskador för gurknekros och dödade samtliga gurkplantor i växthuset förutom en. Tur jag sparade en i växthuset och en inne i glasrummet. Sen har jag faktiskt kompletterat med två plantor till från en plantskola eftersom jag aldrig lyckas särskilt väl med mina gurkor tyvärr. Nu lär vi nog få äta gurkor tills vi blir gröna antagligen 😂

Annonser

Var är det förjordade regnet!?

Läget börjar bli riktigt kritiskt här nu för mina odlingar och om det inte kommer regn snart så riskerar både rabarbern, de nya hallonplantorna och alla mina små och stora plantor att dö av uttorkning. Eftersom det är en omöjlighet för mig att vattna allting, både på grund av att det är så mycket, men även på grund av att vi faktiskt är osäkra på hur mycket vatten det finns i brunnen, så punktvattnar jag de ömtåligaste sakerna. Bara det tar närmare en timme varje kväll. Dessutom försöker jag även täcka allt jag kan med gräsklipp för att behålla fukten bättre.

En positiv sak med torkan är ändå att det är oerhört få mördarsniglar och att man kan stå ute i shorts och t-shirt klockan åtta på kvällen och bygga ihop ett, något skevt,  bönstöd inspirerat av programmet Trädgårdstider. Det ska bli spännande att se om rosenbönorna och störpurpurbönorna börjar gro och klättra på det. Vitlöken verkar trivas som attan i värmen men även den har börjat gulna i topparna både på grund av de sena frostnätterna och så torkan. Så, nu får jag helt enkelt ge mig ut och dansa en regndans här och offra något lämpligt till vädergudarna. Håll tummarna för att det funkar!

Nu börjar det likna något

Trots den särdeles kalla våren spirar det för fullt i odlingarna och sallaten i växthuset har redan blivit uppryckt och har fått ge vika för några tomatplantor. Fortfarande är det lite för riskabelt att flytta ut alla så det är bara 8 st som fått flytta än. Spenaten i växthuset börjar gå upp i blom så även den skall skördas strax och ersättas med gurkor och aubergine. De behöver dock ännu lite varmare så de får fortsätta att bo i glasrummet tills vidare. Det får även pumporna och squashen vilket inte är något problem för de sistnämnda för de är bara några centimeter höga. Nakenfröpumpan däremot börjar närma sig 2m så där vet jag inte hur jag ska lyckas plantera om den utan att den knäcks. Auberginerna blommar för fullt men har tyvärr blivit smittade av spinn precis som både gurkorna och squashen. Citrusträd är verkligen inte min grej så nu slängde jag ut alla tre på altanen istället så de inte ska smitta ner något mer. Kanske fryser spinnkvalstren ihjäl med.

I odlingsområdet på gräsmattan spirar det för fullt och både morötter, palsternacka och mangold har börjat titta upp. Jag har även sått lite ärtor borta i en av de stora odlingslådorna vid växthuset som jag hoppas överlever. Det var ju lite på gränsen till för tidigt men det kan gå. Potatisen är i jorden och överallt skjuter det upp vitlök och lök. Vitlöken som jag planterade i min potager bland tulpanerna är förresten så stor att den mer ser ut som en purjolök. Kanske är det det som har räddat mina tulpaner. Det ser i alla fall helt klart lovande ut och mängden sniglar är snudd på obefintlig så jag har hopp om en god skörd i år med 🙂

Kina del 2

Under den andra delen av vår Kinaresa befann vi oss i södra Kina. Ett, i mitt tyckte, betydligt trevligare ställe än det ökenlika landskapet kring Tianjin. Här var det grönt, varmt och bergigt och folk odlade både bananer och majs utanför de små byarna. På sommaren blir det dock lätt uppåt en 40-grader och enormt fuktigt så då kan jag tänka mig att det inte är lika trevligt. Men nu var det alldeles perfekt med drygt 20 grader och mestadels mulet. Det var nog inte så vanligt med västerlänningar i den här byn (endast ca 500 000 invånare) för jag väckte en del uppståndelse när jag gick runt i, det förvånansvärt dyra, shoppingcentret intill hotellet en kväll. I en av butikerna fick de tre unga butiksbiträden fullkomligt fnatt och babblade som attan på kinesiska till mig och varandra. Jag lyckades i alla fall snappa upp att de undrade om jag var amerikanska och jag tror att jag tillslut lyckades att få fram att jag var svenska, fast på kinesiska. Därefter utbröt ett fullständigt fnisskaos igen och en av dem började ropa ”Beautiful lady. I love you”! och följa efter mig. Jag avvek ganska fort därefter kan väl tilläggas och köpte inget. I en annan lite lugnare butik provade jag, och sedermera köpte, en klänning och där började alla i butiken att fotografera mig när jag klev ut ur provrummet med klänningen på ganska svettig (det var 26 grader inne) och illaluktande efter en 9h resa från Beijing. Aningens stressande för en introvert svensk men en intressant upplevelse minst sagt. Men har man bara en chans och en timme till lite utforskande och shopping så får man ju ta den även om det innebär att man inte hinner duscha före. Tyvärr såg vi nämligen inte så mycket annat än det som var längs vägen mellan hotellet, som var ett superlyxhotell för ca 500kr/natt med helt enorma rum, och fabriken men så är det med tjänsteresor. Men kanske kommer jag tillbaks en annan gång och då ska jag se om jag kan få lite hjälp från den utmärkta tolken som vi hade på den här delen av resan. Det skulle ju faktiskt göra ganska mycket saker enklare om man förstod vad folk sade och det hade ju varit roligt att veta vad det var man åt någon gång (mer än vilken typ av kött det var då för så mycket kunde jag förstå) 🙂

Krutracet 2017

Ok, så jag hann fota lite mer på Krutracet i år än förra året men tyvärr dök jag inte upp förrän klockan var strax efter 13 så solen brände obarmhärtigt. Trevligt förvisso för det var varmt och skönt men ur fotosynpunkt är det katastrofalt. Här är i alla fall en hög av dagens bilder från loppet. Mamma och pappa gick det väl sådär för och de slutade till sist tredje sist och näst sist i sina klasser. Men till viss del var det bilens fel för pappa fick motorstopp mitt i backen 🙂

Kina del 1

Nu har jag börjat smälta Kinaresan och äntligen hunnit gå igenom mina foton. Det blev inte så värst många eftersom det trots allt var en tjänsteresa och vi befann oss mestadels i industriområden och fabriker där det inte var så lämpligt att fotografera. Men på min födelsedag så tog vi oss i alla fall in till centrala Tianjin med tunnelbanan och promenerade runt lite. Det är lite svårt som svensk att greppa storleken på de kinesiska städerna och allting tar oerhört mycket längre tid än vad man är van vid. Tianjin t.ex har 12,5 miljoner invånare och är en jättestad som ligger ganska nära Beijing så att ta sig från hotellet till centrum tog drygt en timme med tunnelbanan. Industriområdet som vi befann oss i höll på att byggas än och var i stort sett folktomt, med kinesiska mått mätt, fast det var ungefär 1 miljon som bodde där. Det var en hiskelig tur att jag hade lärt mig lite mandarin för det var väldigt få som pratade engelska så att beställa mat t.ex var ett äventyr varje kväll. Jag hade även laddat ner Google translate som fungerade relativt väl och funktionen att fota och översätta räddade mig stundtals från att äta allt för kryddstarka saker. Mina kollegor var något misstänksamma mot den kinesiska maten och höll sig mest till den irländska puben som jag hårdnackat vägrade att befatta mig med. Tur var väl det för vi som vågade oss iväg hittade jättebra restauranger och slapp dessutom magproblemen som en del av kollegorna drabbades av.

Aprilväder

Ute faller ett stilla snöfall och här inne eldar jag för kråkorna. Eller kajorna kanske jag snarare skall skriva eftersom vi råkar ha ett kajbo i skorstenen. Jag är inte särskilt förtjust i de rackarna som ni kanske förstår och jag har flera gånger kommit på dem med att försöka slita bort min fiberduk för att titta/äta upp det som finns under. Idag har jag i alla fall lyckats så lite mer morötter, palsternacka och mangold i mitt nygrävda land mitt på gräsmattan. Som markering på raderna tog jag helt enkelt kvistar som jag klippte bort från mina svarta vinbärsbuskar och förhoppningsvis tar de sig och då har jag 12 nya vinbärsbuskar. De verkar osedvanligt tåliga vinbärsbuskarna och för två år sedan klippte jag, mitt i sommaren, av några kvistar från en vinbärsbuske som växte vid vägrenen mitt inne i skogen och nu kommer de fint.

Den käre maken har äntligen lyckats få på plogen med som vi har lånat och har nu plöjt upp ett rejält potatisland. Plogen är nog egentligen lite för liten för vår traktor men med lite trixande så gick det bra tillslut och nu skall det odlas potatis. Nu blir det bara att skyffla gödsel som vanligt och med tanke på storleken på potatislandet så behövs det nog säkert en 10 lass. I år ska jag försöka täckodla potatisen eftersom den usla skörden förra året nog delvis berodde på torka men även på brist på gödsel.

Här kommer en liten bildkavalkad på hur det ser ut just nu i odlingarna ute och så hoppas jag att det ser bra ut när jag återvänder från min tjänsteresa till Kina om drygt en vecka. Jag är aningens orolig och då främst för alla växterna inomhus. Jag har ju säkert över 100st små och stora plantor ståendes lite överallt och det är ett pysslande att vattna och titta till dem varje dag. Särskilt om det blir soligt för då går temperaturen i glasrummet snabbt upp till 35 grader. Så jag håller tummarna för att vädret blir växlande här och gärna med en regnskur då och då för det är rätt torrt ute.